lördagen den 24:e september 2011

Skumfredag...

Ja, alltså skum som i det som oftast finns på toppen av öl. För igår blev det två öl, och i skummets värld var dom ljusår ifrån varann...

De Molen Mooi & Meedogenloos (helt jäkla omöjligt att stava!)
"vackert och skoningslöst skum-monster"

Kan börja med tre korta saker:
1) Min flaska var på väg att explodera i garderoben, det hade börjat pysa ut öldroppar från den. Så KOLLA TILL ERA!
2) Belgian strong ale klassas den som, men den är i en helt egen värld, typ belgisk imperial stout.
3) Den var riktigt jävla god!

Korken flög iväg innan jag ens fått av agraffen. Sedan sprutade den ut skum skum skum skum.. i flera minuter.

Näsan bjöds på en grymt fint upplevelse. Tung och tjock doft. Blandning av lakrits, vaniljglass, rostad malt och jord. Fint balanserad mellan syrlig och fruktig.

Väl i munnen blev man lite förvånad, för den var rätt lätt ändå - fast samtidigt tung liksom. Syrlighet och rostad malt dansade hand i hand och bjöd in muscovadosocker och torkad frukt. Avslutades med en fin beska, som höjede upplevelsen ännu mer.

Oerhört välkomponerad och farligt lättdrucken belgostout på 10,2% (som köptes för 99,60 kr i mars på Systembolaget). GILLAR som fan, lätt värd!


Nästa öl var som sagt ljusår ifrån i skumväg. Ingen skum alls nästan.


Nørrebro Bryghus Little Korkny Ale (12%)
"barley wine monster från danskarna"

Danskarna känns som riktigt kompetenta barley wine-bryggare. Återigen får man uppleva en resa till öl.

Hällde upp och fick ett stort luftigt skum, som försvann innan flaskan var tom. Sisslande små bubblor i en disig brun vätska var allt som fanns kvar..

Doftade spritigt och maltigt. Hittade allt möjligt med näsans hjälp: baklava, tomatjuice (!!), bröd och bittermandel.

Munnen kände den bitiga hettan från spriten. Hittade även här bröd, men även rostad malt. Den kändes riktigt torr, samtidigt som den var rätt söt (typ alkoholsötma).

Till en början gillade jag den inte riktigt, det var något som liksom stack ut på fel sätt. Men ju varmare den blev desto mer gillade jag den. Den smakade mindre öl än någon öl jag druckit på länge, på ett bra och spännande sätt. Jag GILLAR


Givetvis somnade jag i soffan med ett halvt glas kvar... ;)

måndagen den 19:e september 2011

Det blev nåra goda i helgen...

I fredags var återigen på besök hos min vän Thomas, och drack ett par goda öl. Med mig hade jag den andra flaskan från Uinta som släpptes i somras, Labyrinth.

Men kvällens första öl var något lite lättare, en öl jag tydligen hade helt fel uppfattning om.

Black Rooster The Hoptimizer (6,5%)
Jag hade fått för mig att den skulle vara som To Öl's First Frontier, som jag inte alls var förtjust i. Blev förvånad över hur mörk den var (asså, för att va IPA), hur fruktig den var och hur lättsam beskan var. Jag GILLAR, men fan 50 spänn för en flaska är väl ändå att ta i?

Istället för att vänta tills våra smaklökar var avdomnade och omdömet bortblåst tog vi den stora rackarn tidigt på kvällen.


Uinta Labyrinth (13,2%!!!)
ekfatslagrad black ale med lakritsrot
En öl på 13% i en stor jävla flaska, vad tänker man då? Är det typiskt amerikanskt, the bigger the better? 

Tur man har kompisar man kan dela den med...

Etiketten är snygg som fan, flaskan ser påkostad och exklusiv ut. Innehållet då? Det krämiga skummet har en vacker färg av kaffemedmjölk, Doften är helt makalös, mustig, mastig och beroendeframkallande. Choklad och malt sticker ut mest.

Smakar liksom oerhört välbalanserad, den bara VAR. Sötlakrits kom fram när den kom upp i värme. Sanslöst lättdrucken. Tog inte lång tid för oss att få i oss ett glas var. Som sagt beroendeframkallande, man satt där och sippade och funderade.... Japp, jag GILLAR denna som fan. Lätt värd sitt pris (ca 180kr)


Mikkeller Vesterbro Toilet Bajer (6%)
belgisk wit med bajsande hundar på etiketten, vafan...
En wit med en massa jäkla kryddor (apelsinskal, korianderfrön, grön kardemumma och nån peppar). Vi skämtade lite om att dom måste ha råkat vräka i halva kryddskåpet i en brygd, sen bara ryckt på axlarna och typ "Ah, vafan ska vi döpa den här till då?"... Toalettbajsaren kallade vi den iaf.

Doften är som en wit ska, fast lite extra citrus, en liten pepprighet och en ton av kardemumma. Smakar gott och fräscht, och kryddningen märks av även i smaken. Ingen särskild öl egentligen, fast ganska god. Jag GILLAR, men skulle inte köpa den om jag såg den.

Vi avslutade med en Coopers Vintage Ale 2010, men den var så intetsägande att jag inte tänker skriva mer om den. Sen somnade jag i Thomas soffa...

Fortsatte på lördagen. Födelsedagsfest hos lillebror. Med mig har jag BrewDog Abstrakt 06 och Mikkeller/Three Floyds Ruggoop. Och vännen Joel har med sig Nøgne Ø Red Horizon bl.a. 

Episkt!

BrewDog Abstrakt 06 (11,2%)
svart IPA i deras koncept serie
Härlig humledoft, som att sticka näsan i en nyöppnad påse humle. Smakar citrus och lakrits. Beskan kändes rätt mild i min mun. Inte så himla imponerande, men riktig god. Jag GILLAR.


Mikkeller/Three Floyds Ruggoop (9,5%)
rye wine med ful etikett
Även denna öl överraskar mig. Hade föreställt mig en mörk och kraftig öl som skulle sticka ut MASSOR och möts av något helt annat. Doftar nyskalad "kryddig" mandarin. Smakar som den luktar, kryddigt och mandarin, med lite rågbröd i bakgrunden. Väldigt snäll och balanserad. Riktigt jävla bra! Riktigt jävla fin! Jag GILLAR som fan, lätt värd 199 kr!


Drack även Thisted Black Ale, som inte riktigt föll mig i smaken - lite för spretig liksom. Red Horizon, som smakade som jag kom ihåg. Himla fin. Nils Oscar Jubileum 15 öppnades efter en timmas cigarr-rökning, och det var rätt dumt. Smakerna verkligen inte fram.... ;)

Det var en trevlig helg, tack alla ni som förgyllde den!

onsdagen den 14:e september 2011

välbalanserade pojkar

ANTON
Började mitt ölintresse i början av 2000-talet. Köpte olika öl tillsammans med min pappa och utforskade Systembolagets utbud lite försiktigt. Nils Oscar Imperial Stout och Barley Wine var stora favoriter, men även öl som Timmermans Kriek.. ;) BLACK BOSS var en vidrig skapelse vi stötte på på vägen..

Blev dock inte mer än så just då. Störtdök och började supa "billigaste lagern" istället. Återuppstod när jag upptäckte Newcastle Brown Ale på tapp. SAGOLIKT (not anymore though!)!

2007 var jag på SBWF för första gången. Mer intresserad av whisky då, men ett gott steg i rätt riktning måste man ju medge...

Det stora uppvaknandet tackar jag Thomas för. Hösten 2009 såg han en gnista i mig, bjöd mig på den ena efter den andra fantastiska ölen (bl.a. Sierra Nevada Bigfoot). Hösten 2010 hängde jag med honom till mitt första "mitt-i-månaden"-släpp. Och han fick mig att börja brygga öl.

Sen dess har det bara rasat på.

Annars då?

Är hyfsat gammal (30+ dvs), bor i Södertälje, har en fru sedan många år tillbaka och (nästan) tre barn. Jobbar som saneringstekniker, extraknäcker som asbestsanerare. Allt detta summerat betyder att jag i princip alltid är trött och blir full på typ en öl.

Utöver ett ölintresset är jag rätt intresserad av film, sci-fi litteratur (clarke, asimov, gibson) och av att komponera musik (har med ytterst lite framgång komponerat musik under namnen sunsquid och soem aeld).

kontakt: antonirymden(a)hotmail.com, valbalanserad på instagram



KARL
Jag jobbar som webbutvecklare och bor i Hägerstensområdet. Är en riktig nörd i den bemärkelsen att jag nördar ner mig ordentligt i det jag har intresse för. Favoritnördämnen är programmering, musik och spel. Pluggat till trummis och kört lastbil men kom på att programmering är roligare!
Har även hälsosamma intressen så som klättring, barfotalöpning, styrketräning med kettlebells och god kosthållning. Specifikt lågkolhydratskost, hur det nu går ihop med en ölblogg..

I början på 2011 fick jag en idé om att jag kanske skulle kunna tycka om öl mer än vad jag gjorde för stunden, om jag hittade öl som var mycket godare än vad jag brukat dricka (tjeckiska lager var favvon en gång i tiden).

Började med Oppigårds Single Hop Ale, drack sisådär 3-4 st i veckan i kanske 3 veckors tid, ihop med avsnitt av Bourdwalk Empire. Blev helt hänförd över honungsdoften i det tomma glaset. Plus att det var sjukt gott till pizza.

Anton med vänner hade redan ett gediget ölintresse, så efter lite tips från dom samt kollegor och egen äventyrslusta hade jag plötsligt fått i mig sjukt spännande öl och börjat min karriär som ölnörd.

Hur är jag som öldrickare då? Jag kan eventuellt uppfattas som snobbig, eller kanske bitter.. jag vet faktiskt inte, det får ni läsare avgöra. Det jag vet är att jag är noga med vad jag stoppar i mig. Jag håller mig som sagt till lågkolhydratkost, om än liberal, och öl är ju raka motsatsen. Därmed dricker jag nästan aldrig öl som jag redan har provat. Gör jag det så ska jag veta att den är riktigt god.

Har däremot ingenting emot att prova 10 ölsorter på en kväll, så jag är inget hälsofreak av den sorten.

Vi är väl snobbar allihop som håller på med detta iofs.

Skål!

tacklemcclean på instagram


SVANTE
Om jag ska utse en punkt där mitt ölintresse startade på riktigt var det nog när jag drack Goose Island Bourbon County Stout på Monk’s. Den gjorde att det kittlade av lycka i mig. Helt sjuk känsla.

En annan avgörande komponent i mitt ökande ölintresse är min bror Anton, alltså herr Väl/Obalanserad himself. Det var faktiskt hans födelsedag vi firade den där kvällen på Monk’s. Långt innan dess brukade jag njuta av nån lager och lyxa till det med en New Castle eller nån belgisk jävel. Jag tror både jag och Anton har minnen av att bli hänförda av New Castle på tapp.

Nu för tiden blir det gärna en IPA som standardöl, och oftast en porter/stout eller en suröl (Cantillon Gueuze!) som öl att verkligen njuta av. Har senaste tiden insett att det är dom “tydliga” ölen jag verkligen går igång på. Öl för okänsliga, typ sura, jättestarka, dödsmörka eller väldigt humliga osv osv. MEN, med kravet att det är välbalanserat och av bra kvalité.

Utöver öl så är jag väldigt förtjust i vin (Gaja), grappa (Berta) och cigarrer (NUB). Gärna allt under samma kväll. Gärna en bisarr kväll.

Annan snabbfakta:
När jag inte dricker öl så sitter jag antagligen på jobbet och kodar. Skulle inte blir förvånad  om nån kallade mig för “hipster”, trots att jag starkt förnekar att jag är en.
Har en flickvän sen länge och är utan barn, vilket innebär att jag borde dricka öl typ hela tiden. Dessvärre brukar jag spara det till helgen (så himla svensk).

svantehell på instagram

söndagen den 11:e september 2011

Lite kort om en radda öl från Eskilstuna

Igår satte vi igång höstens andra bryggning, en APA med humle från Nya Zeeland, Slovenien och England. Testade för första gången ett mer löpande humleschema (90, 20, 15, 10, 6, 3, 0), och ska sedan göra "hop aroma tea" istället för torrhumling. Får se om det är värt att göra om... Nån som testat?

Iallafall, när man brygger öl måste man ju dricka öl!

Min stora "skräck" var att min näsa skulle vara röjtäppt och allt skulle smaka vatten, som tur var hade förskylningen gått över tillräckligt mycket för att öl skulle smaka gott igen :)

Efter ett snabbt besök i Eskilstuna igår morse fick vi med oss ett stort gäng öl. Till bryggningen drack vi ( 3 pers) följande:
(Skogstorp IPA, som jag smygstartade med själv - en trevlig och fräsch engelsk IPA)
Bälgviken Pale Ale - mer humle i smaken än IPAn, blommig och härlig!
Tumbo Tysk Pils - fräsch smak, lite honung i doft
Fröslunda Tjeckisk Pilsner - syrlig nästan belgisk doft
Sundbyholm Single Hop - tja, chinook är ingen stor favorit. Men god var den iaf!
Anders DIPA - söt citrus i doft, blommig smak
Annas Red Ale - knäckig och härlig, gotto love amarillo
Torshälla Dubbelbock - syrlig och maltig doft, förvånansvärt lätt kropp
Fristadens Imperial Stout - lakrits och rostad malt, grym!

Och det bestående intrycket av alla deras öl var att alla var jävligt trevliga, riktigt välgjorda, hög lägsta nivå och att dom gillar pilsnermalt. Jag blev grymt imponerad!

Stor variation och hög kvalité!

Favoriter? Tja...
- Annas Red Ale var faktiskt grymt god. Amarillo på en bädd av knäckig malt. Yum!
- Båda deras pilsner var väldigt fräscha och goda.
- Fristadens IS var ändå bäst, så bra som man inte riktigt vågar hoppas på när man sitter med en svensk IS i handen...

Så har ni vägarna förbi Eskilstuna tycker jag ni ska köpa ett gäng! För egen del tycker jag nog att Nynäshamn, Nils Oscar, Oppigårds osv ligger i lä..

onsdagen den 7:e september 2011

Härliga nytillskott från Brill!

Äntligen har min privatimport från Brill & Co kommit hem!

Jag fick ett SMS och förvandlades till en liten pojke på sin födelsedag, tog med min lilla pöjk och första bästa buss ner mot centrum... Äntligen!

Välkomna

tisdagen den 6:e september 2011

Bryggning av FOLKSPILLRAN


Vi inledde höstsäsongens ölmakeri den 27/7 med en lätt öl. Tanken var från början att göra en folköls ale med alla humlespillror, därav namnet FOLKSPILLRAN. Sedan utvecklades idén efterhand...

Att göra en vanlig ale kändes lite trist nu när vi inte hade något att förlora. Så vi funderade vidare. Hur kunde man göra det spännande? Vi hade en lite åldersstigen belgojäst i kylen, use it! En massa koriander i skafferiet, hell yeah! Pomeroskal i frysen, fuck yeah!

Amy Winehouse hade precis dött, så vi körde nån spellista med hennes låtar på Spotify till en början. Drack en Yeti till maltkrossningen. I denna bryggning hade vi så lite okrossad malt att jag kunde köra allt i en mortel. Funkade hyfsat bra...

Dagens maltblandning: Belgian Special-b (lukten är ju helt fantastisk) och lite svartmalt. Som vanligt steepade vi malten (i 1 liter vatten / 100 g malt, ca 68 grader C i 20 min).

Två trevliga givor: Styrian Goldings i ena och en blandning av lite allt möjligt i den andra (muscovadosocker, Motueka och koriander)

Styrian goldings-kottar dansar runt i en härlig maltsörja, precis i slutet av koket

Kanske inte ser så himla trevligt ut, snarare motsatsen. Som att någon ätit lite för mycket fibrer av "avlastat" sig själv i en filterduk... Fast det blir ju gott till slut!

När vörten stog på kylning kurrade magarna. Så bryggarna fixade sig lite gott käk och drack lite vanlig lager, som riktiga arbetare! Kylningen tog sin lilla tid, måste verkligen utveckla den delen av arbetet. Fint Tillsammans fick avsluta kvällen och jästen fick hoppa i maltbadet.

Vid tappning drack vi en Kallholmens Levande Lager, Djævlebryg OrginAle Darwinian IPA (tillsammans med en bit av min engelska fruktkaka från 2010, helt underbar kombo!) och en Nøgne Ø Imperial Stout sen tittade vi på The Imaginarium of Doctor Parnassus.

RESULTAT

Till slut blev det något som närmast kan kallas en brun saison. Jäste från OG 44 till FG 05 på tre veckor, vilket ger ca 5% alkohol. Syrlig doft, mycket belgo och svartmalten har gett den en lite kärv knäckig ton. En riktigt stabil öl till husmanskost! (Etiketten är som vanligt gjord av lillebror Svante.)

lördagen den 3:e september 2011

Kort sagt om lite nyheter

Godagens!

Har gått igenom ett par nyheter (inte helt själv och inte på en och samma kväll). Inga bilder idag, bara korta Twitter-intryck om dryckerna i fråga...

Mohawk Rye Lager. Vackert gul. Arom av humle och lite honung. Fruktig smak, med lite honung. Lager med en edge. God! Bästa Mohawk so far.

St. Eriks Rauköl var en riktigt trevlig rököl. Grym doft, lagom smak. Dock lite söt eftersmak som inte gillas.

Sigtuna Dunkel Lager. Rostad malt och tung kanel i doft. Lätt rostad smak med en markerad beska. God!

Cazeau Tournay Noire. Lukt & smak av folköl blandat med julmust & sprit. Vid värme smakar och luktar den lite spritig belgisk dubbel. Njää..

Sigtuna Höstporter! Fyfan vad härlig doft!! Rostad snygg smak. Kaffe & choklad. Yum!

BeerHere Höst citra (kama citra). Fräsch och trevlig, nästan som en IPA. Citra är fan fin! Citrus & svarta vinbär

Nøgne Ø Imp Brown Ale. Välbalanserad och välkomponerad. Kan man alltid lita på!


Kan va rätt schysst ibland att Twittra om ölen, då man får begränsa antalet ord och på så sätt blir texterna mer PANG PÅ.

Har ni provat några av dem? Era intryck?

torsdagen den 1:e september 2011

Hej Ingrid, och alla andra!


Tja, då har man varit en tur vid Passagen och plockat hem godingar igen då. Kungligt lång jäkla kö denna gång, verkar ha varit ett grymt släpp för vin-nördar och whisky-nördar med.

Ingrid var namnet på allas läppar (iaf alla ölintresserade). I sorlet av alla ölköares röster nämndes nog Ingrid ett par tusen gånger. Hur många kartonger hit och dit dom skulle köpa, hur receptet hade ändrats (har dom ens ändrat det?), om den skulle vara godare än förra batchen osv osv...

Jag hamnade rätt långt bak i kön, och dom bakom mig verkade va riktigt oroliga att bli utan sin Ingrid.. (ca 2700 flaskor sålda i skrivande stund). Dom stog hela tiden och tryckte på bakom mig med sin vagn. Såg nån som bara köpte ett gäng Staropramen, och nån vilsen a-lagare som plockade på sig nått billigt rötjut.

Riktigt härligt med bredden människor där idag!

Jag var främst ute efter båda ölen från Cigar City och Limfjords Portern (varför tänker jag Linford Christie?), men ville självklart lägga beslag på ett par Ingrid och få veta vad all the fuss was about liksom.. Sen lite annat smått och gott; Nils Oscar 15 var ju given. Har dom att tacka för den första gnistan i mitt ölintresse.. Och belgisk stout (Tournay Noire) tyckte jag lät väldigt lockande!

Uppställning i vanlig ordning:

1 st Thisted Black Ale
2 st Thisted Limfjordsporter
1 st Cazeau Tournay Noire
4 st BrewDog Hello, my name is Inrid
1 st Cigar City Maduro Brown Ale
1 st Cigar City Jai Alai IPA
1 st Nils Oscar Jubileum 15


Vad köpte ni, och varför?