Bryggning och provsmakning av UMPIRE IPA

Denna öl var den första öl min pappa Dr. Sven bryggde (nästan) helt själv. Han var intresserad av att veta hur BrauMeistern fungerade, och sugen på att göra allt själv. Vi har ju bryggt typ 30+ öl tillsammans nu och har våra arbetsuppgifter vid bryggningen, så visst kan det vara intressant då att testa "den andres" uppgifter nån gång ibland.

Nåväl..

UMPIRE IPA
typ hybrid mellan american pale ale och eng. IPA



OG: 1,060, FG: 1,010
ca 6,6% alkohol
Bryggdatum: 2/2 2013
Tappdatum: ??
Läs om INFÖR

Har tyvärr inga bilder så det får bli lite kortfattat. Tanken var ju att göra en engelsk pale ale på amerikanskt sätt, om ni fattar? Engelsk malt, humle och jäst - fast mäskad och humlad som en amerikan.

Inmäskade @ 38°C, körde 65°C i 60 min och utmäskade 20 min @ 78°C.

• 5000 g maris otter pale ale malt
• 200 g crystal 100
• 140 g ambermalt

Kokade 60 min

• 60 min - 30 g WhitbreadGoldingsVariety
• 20 min - 1 krm protafloc
• 1 min - 20 g WGV och 50 g Bramling Cross
• Jäst med 1 pkt Safale S-04
• Torrhumling 7 dagar - 50 g Bramling Cross och WGV

När jag dricker den nu upplever jag doften som blygt humlig med en hel del torkad frukt (typ aprikoser) och blommor. Smaken känns söt och torr på samma gång. Konstigt kantig och "mineralig". Smaken har mer äppelmust/calvados (utan spritighet) än aprikoser, lite blommig. Beskan är konstigt hård och jobbig, med tanke på hur låg den borde vara.



Tanken var god, men det höll inte.. Innan den hann jäsa ut så mkt och innan torrhumlingen var den faktiskt riktigt maltig och god. Maris Otter malten gav den en väldigt god maltighet som nästan drog åt honung. Det försvann tyvärr...

Utifrån den upplevelsen har jag lite ideér på hur man kan utveckla den till något gott. När/om vi gör den igen tänker jag mig en mer renodlad engelsk IPA; mer karamellmalt, högre mäsktemp - högre FG och med en fin dos Nelson Sauvin istället för WGV.

Etiketten stod jag för denna gång.

Bryggning och provsmakning av PANJAMON (batch 003)

Tredje gången gillt tänkte vi med denna. NZ-humle är rätt svårtämjd har vi märkt. Väldigt fruktigt, men inte alls lika potent punch som US-humle. 

PANJAMON DIPA (3)

NZ DIPA


OG: 1,078, FG: 1,014
ca 8,5% alkohol
Bryggdatum: 9/2 2013
Tappdatum: 7/3 2013
Läs om INFÖR



Vi körde vårt vanliga mäskprogram: inmäska @ 38°C, mäska 60 min @ 64°C, utmäska 20 min @ 78°C. Givetvis skulle vi skippa inmäsk och utmäsk om vi inte hade en BrauMeister...

Till 20 liter

• 4700 g pale ale malt
• 500 g vetemalt
• 300 g carapale
• 200 g crystal 100

Kokade 90 min

• 90 min - 60 g Pacific Gem, 500 g spraymalt och 500 g strösocker
• 10 min - jästnäring 1 tsk typ..?
• 1 min - 100 g Waimea och 100 g NZ Cascade
• Jäst med 2 pkt Safale US-05
• Torrhumling 7 dagar - 100 g Waimea, 100 g NZ Cascade och 100 g Kohatu

Från början var jag helt i extas över hur gott det luktade i jäsröret (quote: "Stoppade näsan i jäsröret tidigare idag och WOWAWIVA! Vilken doft! Tropisk nektar, mangojuice, passionsfrukt, citronskal.. Så fränt att det sved till i näsborren!"), men lagom till torrhumlingen var det inte mycket av den underbara doften kvar. De planerade 200 g humle till torrhumlingen blev 300 g, för att väga upp det hela.

Så, hur gör man för att behålla all god arom och smak? Är det bortkastat att ha (arom och smak)-humle i koket? Jag hade redan innan mina tvivel på "smakgivans" bidrag, men börjar nu tvivla på hur mycket "aromgivan" egentligen ger. Något för Fabrikör Ekstedt? :)



Från början var doften väldigt tropisk, überfruktig och blommig.. men en månad senare hade doften mattats av rätt mycket. När jag provade den inför inlägget noterade jag följande:

• Doft: övermogen frukt (på ett bra sätt ;) ..), blommor (syrén och fläder), sharonfrukt, maltsirap, inlagda citroner, grapeskal
• Smak: snäll men bestämd beska. Tropisk frukt och karamell. Svart vinbär. Vingummi.

Blir det en fjärde gång kommer receptet förändras ännu en gång. Eftersträvar mer balans i aromen.

Vi kommer definitivt minska mängden karamellmalt. Kanske byta ut NZ Cascade till nån mer kryddig/tallig variant (Southern Cross?), ha i mer vetemalt och göra den ännu ljusare med en ännu tydligare beska.

Vi kommer även dra ner volymen till 18 liter, skippa spraymalten helt och minska mängden strösocker.

Bonus: En äcklig slemgrej som satt fast på värmeslingorna. Protein yum yum? ;)

SM i backspegeln - Att destillera kaoshjärna till läsbara ord

Sådärja.

Tvådagarsångesten har lagt sig. En lagomt härjad ölälskande storpappa skall nu försöka reda ut vad som egentligen hände i Eskilstuna, vad som var bäst och vad jag egentligen tyckte.

Fotona blev superdåliga, vill ni se snygga bilder från mässan rekommenderar jag verkligen Gustav Lindhs Blog. Och denna sammanställning är nog rätt rörigt skriven, skyller som vanlig på mina barn och min fru! ;)

Men, SM var asbra! Hembryggare ligger verkligen på en nivå jag inte hade föreställt mig. I ölupplevelseväg var detta mycket bättre än SBWF. Alla utställare bjöd på sitt allra bästa och alla öl de hade med sig var så färska (eller gamla) som möjligt.

Eskilstuna Ölkultur stod som värdar och jag tyckte de hade gjort en väldigt bra jobb. Toaletter fanns det gott om, kontinuerlig städning höll lokalen ren och säker, tydliga skyltar hjälpte i dimman. Tack! :)

Det var riktigt packat med folk, man var tvungen att kryssa sig fram mellan rumpor, armbågar och stora ölmagar. Men samtidigt i allt detta en väldigt öppen och trevlig stämning. Inga sura miner. Bara ett gemensamt mål; prova god öl och prata om dem.



Utsällare bjöd på de konstigaste brygderna allt från gotlandsdricke som typ fortfarande jäste till mer "normala" IPA och sura fina berliner weisses... Schyst bredd på det hela.



Två gånger hamnade jag bakom disken hos utställare och stod och serverade. Bara en sån sak vittnar ju om den oerhört öppna och trevliga stämningen där.

Stackars Henok Fentie från Omnipollo lyckades bli terroriserade av båda bröderna Obalanserad på loppet av ett par dagar. Men jösses vilken trevlig och sympatisk kille det är, och vilken bra koll han hade på hembryggarescenen fortfarande! Nu vill jag köpa alla hans/deras öl, bara för att han var så trevlig... ;)



Mina absoluta favoriter från mässan:
Solid Resin från Källarknut - en superhumlig red ale som var superjävlagod. Bara osade PROFFS om den..


Indexoutofbounds från nerdbrewing - tjock och svart som motorolja. Riktigt delikat!


Important, Mrs Brown av Jakob Carlström, Niklas Stenlås och Lars Callert - en imperial porter på 14% som de hade jäst med tre olika jästtyper. Rätt ljus (för att vara mörk), grymt smarrig!


Andra goda öl värda att nämna:
(Vintage) Grotte (bourbon aged) - imperial stout från Rüdbrygger. Jävligt god smak av bourbon!
Skansen Weise - väldigt syrlig berliner weisse av Bröderna Andersson m.fl.
Today your love, tomorrow the world - en mildare berliner weisse av Hampus från Sveriges Bryggradio
7jävla imperial stout - av Janne Sandström, Per Andersson och Markus Berglund. Väldigt proffsig, klibbig och smakrik.


Hökmossen Saison - av Håkan Liljegren, en belgisk saison med en väldigt snygg kryddighet

Hej på dej - av Oskar Frodin, god och snygg DIPA som vann medalj


Hops of Anarchy - av Frövifors Maltvänner, IPA som även den vann medalj

Jag lyckades även byta lite mig lite öl mitt i detta kaos:
Hops of Anarchy och Älvan från Ölsvammel. Big Afro Brown Ale och 2x4 (bitter) från hbg2. Instanceof 2.0 barley wine, indexoutofbounds, else if 2.0 (vanliga och lapsang) och Instanceof 3.0 amber ale från Hannes på nerdbrewing.



(Dock råkade jag mörda instanceof 2.0 bw på väg mot tåget, och dricka upp HoA på tåget...)

Nu när jag har skumläst mitt utkast nån gång märker jag att dessa ord upprepas rätt mkt: trevlig, öppen, grymt, super.

Och det sammanfattar min upplevelse rätt bra.




Vad tyckte ni andra som var där?

De Molen på Bishop's Arms

Hade precis avslutat ett tungt projekt på jobbet. Satt kvar med ett gäng och drack en Gluttony. Mycket bra skit! Drack även Sloth för ett tag sen också, och blev glatt överraskad. Får väl se hur det går med Lust...



Hur som helst, fick mersmak för öl och begav mig mot Bishop’s Arms på Folkungagatan. Där hade det precis varit Beer Makers Dinner med De Molen, så det var fullt med De Molen öler påkopplade.

“Too bad you guys missed the beers checking in, oh MAN what a sight! Blikken & Blozen, Pijl & Boog, Lentehop,Vuur & Vlams.. All very, VERY good beers.”

Den som stod ut mest var Blikken & Blozen. Hade inte förväntade mig något underverk, men herregyyyd, det var helt i min smak! Väldigt aromatisk och smakrik. Blommig. Funderar på att beställa från http://www.demolenbeershop.com/.

Måste också tipsa om hambugertallriken på Bishops (iaf där på Folkungag.). Lite uppdaterad sen senast jag åt den (i höstas), till det bättre.

Mitt i allt satte sig Henok från Omnipollo vid bordet bredvid. Så jag tvingade mig in i hans gängs samtal. Mycket trevlig herre! Pratade om ditten och datten och berättade om Antons bryggningar osv. Tvingade honom att ta med bild med mig, så att jag kunde lägga upp den här. LOLZ



Tror jag avslutade med en Gubna. Satte mig i den taxi hem. Gick på barnkalas i Nykvarn dagen efter och satt i solen och drack lager.



Imorgon blir det Guldägget och äcklig öl! Jamen ha de fett hörru!

//Svante

Funderingar kring bittergivan..

Bitterheten (IBU) i en öl är lite klurigt, man får acceptera:

• att det inte blir exakt 
• att "IBUs" jäser bort eller faller bort vid lagring
• att olika humle ger olika beska beroende på hur mycket av de olika alfasyrorna de har.
• osv..

Själv har jag haft lite strul med det i en del öl. I huvudet har jag föreställt mig IPAs och DIPAs med en fin och tydlig, till och med grym beska.. men blivit väldigt besviken när verkligheten inte stämde överens med fantasin.

Givetvis får man väl också räkna in att FG har varierat också, att ett sötare öl "döljer" en hög beska mer än ett torrt.

Har varit rädd för att "ta i" med bittergivan. Har haft i humle med för lite Cohumulone (den syran som ger HÅRD beska). Har litat på de beräkningar BeerTools gör osv osv..

Så vad gör man då, när man vill åstadkomma samma typ av beska i alla öl man brygger?

Egentligen är det ju självklart, och något de flesta nog redan praktiserar; Man kör med samma humle till bittergivan i alla sina öl.

Det som hindrat mig från att dra den briljanta slutsatsen själv (det var min bryggarkompanjon, pappa välbalanserad, som kom på det) är att jag ogillar att ha öppnade paket humle i frysen... ;)

Vi har kört mycket med Pacific Gem till bittergivan och är nöjda. Den ger en rätt hård och markerad beska. Så från och med nu kommer vi alltid använda den...

Hur gör ni andra när ni beräknar IBUn? Om ni vill ha typ 100IBU, lägger ni er då på 130 IBU "för att vara säkra"? Har ni nån speciell "go-to" humle när det gäller bittergivan?

Många frågor... :)

Vi tänkte testköra redan imorgon när vi brygger fransk saison.

Bryggning av BRONXENG BÄRS

Den 21 februari bryggde vi vår första underjästa öl. Kändes väldigt spännande. Mycket kan gå fel när man är ute på outforskade marker.. Och givetvis gick en del grejer åt andra håll än väntat. Redan i inlägget på vår facebook-sida började felen; Aurora är en slovensk humle, inte tjeckisk....

BRONXENG BÄRS
pilsner
bryggdatum: 21 februari
tappdatum: planerat i slutet av april

Tanken var att keepa det så simple as possible. Swenglish delux!

Till 20 liter öl körde med 100% pilsnermalt (5 kg), som vi mäskade 20 min @ 50°C och 60 min @ 66°C.



Kokade 90 min med en rätt blygsam bittergiva (aurora), en anonym "smakgiva" (saaz) vid 20 min och en jäkla massa humle (aurora och saaz) vid 1 min. Körde enbart med humlekottar för att få en mer genuin känsla på det hela.. Kottar är sexiga liksom.

Jag ogillar att ha öppnade påsar humle i frysen. Använder dem hellre när dom är fräscha. Så det blev hela 200 g humle i koket.. hehe... ;)

Tror vi slängde ner lite jästnäring i koket också. Kan aldrig skada..



Vörten blev mycket mörkare än väntat. Personligen hade jag velat ha den väldigt ljusgul, men nu blev den snarare typ vanlig "lager-gul". 90 min kanske är lite lång koktid... Maillard effekt? Ett lågt pH minskar tydligen maillard effekten... Får testa det i höst igen eller ngt... Hmm hmm...

Nåväl... Get on with it!

Kylde ner vörten till 10°C (vilket tog en stund..), tog OG (när den var 20°C - 1,055, utbyte på ca 75%) och tillsatte två rör WLP802 Czech Budejovice och ställde in i kylen, som håller 10°C.

Men, två rör undrar du? Varför inte förkultur? Ska man inte göra en badass förkultur?

Beställde grejerna från maltmagnus som vanligt. Fick en jäst som hade gått ut, vilket jag ifrågasatte, och sen fick jag (snabbt som attan) ett nytt fräscht rör gratis. Maltmagnus är grymma! Sen var det rätt körigt på jobbet då och jag kom mig aldrig för att göra en förkultur.



Ölen stod och jäste i kylen i flera veckor. Efter en månad kollade vi FG, vilket låg på 1,014 och provsmakade. Humlen märktes inte av alls, men ölen smakade brödigt och rent. Beskan var även den rätt anonym, trots att den bör ha legat runt 40 IBU.

Av nån anledning tyckte vi att det var en bra idé att ställa fram den i rumstemperatur ett dygn.. och det dygnet blev typ tre dygn. Under den tiden jobbade jästen ner ölen till 1,010 - vilket ger en alkoholhalt på nästan 6%. Lite väl saftigt tycker jag...

Nu är den omtappad och ska stå i kylen till slutet av april. Och nånstans i bakhuvudet började en idé att gro...:

"Undra om man ska ta och späda ut den med typ 2 liter, boosta IBUn lite och torrhumla den med 100g Tettnanger.."

Vad tror ni? Bu eller bä?

A beery night #2 - Myspys i Gröndal..

Allt började med (halv)nykter Thomas mittemot mig och en skål chips mellan oss...


De mysigaste pojkarna (och gubbarna) söder om söder samlades igen för en ölslakt.


Vi välkomnade Johan (jisak74 - mannen med den fulla kylen) in i gänget. Han hade fanimej med sig bl.a. Pliny the Elder och Double Jack...! Tyvärr är Johan som Loch Ness eller Yetin - han fastnar aldrig på film..

Ölporr på hög nivå. Alla kameror gick på högvarv. Untappd- och Instagramkonton översvämmades.


Förväntningarna var enorma.

Det skulle bli episkt (Joaos favoritord för övrigt..)

Vi drack Mannes bidrag till SM och kunde äntligen säga "Jag känner bryggaren" och mena det, nuff said.. Episkt är bara förnamnet.

Det skulle dock visa sig att det bestående intrycket (för mig) var Tobbes fördjävla (!!!) goda mat och den supertrevliga stämningen. Mycket uppskattning, mycket skratt, mycket skämt, mycket låg nivå och mycket självdistans..


99 boyzen, Johan, Kalle, Jocke, Thomas och Manne, tack som fan - full homo!


Tobbe hade styrt upp en as-fräsch måltid beståendes av tacos med carnitas / tofunitas (fuego- och pankofriterad tofu), escabeche de jalapenos (inlagda jalapenos), escabeche de cebolla (inlagd rödlök), guacamole, salsa de mango mexicana (mangosalsa) och pico de gallo (färsk tomat salsa).


Till det hade Kalle gjort tortillas från scratch. Lägg till en enorm skål riven cheddar, en massa starka såser, gräddfil och en skål hackad koriander så kanske du förstår varför min mun vattnas i skrivande stund?


Egentligen, vem orkar läsa när jag skriver om alla fantastiska, sexiga, exklusiva, färska, gamla, "jag elsker den öl - full homo" öl vi drack? Ingens Macak lägger väl hardwood över det?

(bild lånad från shadteks på instagram)

.....

Nä exakt, därför jag tänker bara summera det och lägga en massa bilder. Tappa det som att det är varmt.



Kvällens (öl)höjdare - Bourbonfats lagrad Lost Abbey Angel's Share från 2009. Russin/plommon, calvados, bourbon, ek, karamell. Förvånansvärt lätt och mörk. Oerhört smakrik - smaken sitter fortfarande kvar i munnen. Närmare ett portvin än öl. Typ, grymt gott.

Westbrook Brett & No Mices, fett jävla god! Massa ek, vanilj och en fin brettkaraktär. Blev riktigt positivt överraskad.


Kvällens "meh" - Russian River Pliny the elder, tre veckor gammal. En trevlig öl - lätt, fräsch och välbalanserad. Delikat even. Men jag hade förväntat mig mer av en öl med obscena mängder humle och en dubbeltorrhumling... Stort tack till Johan som delade med sig dock! :)


Kvällens nakenchock - Tobbes kallingar, hela tiden passa han på att flasha dem. Så snygga var dom ju inte! Funny little man!


Kvällens sprängs - Massa god mat + massa god öl + tung calvadosmättad fruktkaka + Southern Tier Creme Brulee + Kalles Fullers London Porter-glass + Jockes ASFETA chokladkaka^3 = SPRÄNGS!!


Kvällens oneliners - "Full homo" och "Känner bryggaren..."


Kvällens mobbing - Hitta på smeknamn åt Joao (sorry bro'!)

Alla flaskor stod utomhus på terrassen rätt länge, och blev jävligt kalla.. För att få upp dem i någorlunda bra drickstemperatur fick vi helt enkelt ha dem mellan bena.. FUMP!

Mot slutet av kvällen var stämningen på topp, alla flaskor stod tömda på bordet, succen var ett faktum och ABN#3 var redan inplanerad...

Men det blev ingen ölslakt direkt. Snarare en kuddfajt eller ngt. Väldigt lugnt tempo (förutom de sista 5-6 ölen). Väldigt mycket "varannan vatten". Väldigt utebliven überfylla. Väldigt mysigt.


...allt slutade med en dragen Thomas mittemot mig, en påse chips mellan oss och en enorm förlust (2 st Brekeriet Breidur och 2 st 3 Fonteinen Golden Blend glömdes på pendeln!!)



Kalles reflektioner:
Pliny the Elder alltså. Grymt kul att få prova, tack Johan! Jag blev inte förvånad att jag inte tyckte den var något speciellt egentligen. Men lite besviken kanske, jag är en sucker för hype till viss del.
Den smakade väldigt likt dels vår egna klon på den samt Stone's Ruination IPA. Mer likt Ruination skulle jag säga.

Vad lär man sig av detta då? Jag skulle vilja gå en skola i hur man dricker öl. Sinnesstämning, vad man ätit innan, när man ätit innan osv - allt sånt spelar roll för njutningen av en öl. Plinyn skulle säkert kunna upplevts som 10 ggr bättre om jag inte var superhungrig när jag provade den. På samma sätt kan en helt ok öl bli riktigt grym i rätt sammanhang. Beviset är väl svenskarnas fäbless för industrilagers till grillmaten. Det är helt enkelt jävligt passande.

Vidare har jag än mer förstärkt min respekt för hembrygd öl. Vår egna klon på Plinyn var grymmare än självaste Plinyn när jag drack den. För att kunna göra en rättvis bedömning skulle jag givetvis behövt prova dom samtidigt, men jag är övertygad om att den kan mäta sig med originalet.

Kvällen då? Den var supertrevlig! Maten tog knäcken på mig, kunde inte hejda mig när det var så gott så ölsuget var lite avmattat i jämförelse med förra tillställningen. Jag blev en zombie i jämförelse med resten av grabbarna och återhämtade mig lagom till en timme innan hemgång. Stämningen var på topp, trevliga ölgossar + god mat + god öl så blir det onekligen lyckat. A++ will try again.

Håller med Anton om Angel's Share, den var en riktigt höjdpunkt, försök få tag på den om ni kan!
Kommer hålla en ceremoni över Antons förlorade öl nu..